Ny bok: Resande, planering, makt

Forskningsantologin Resande, planering, transporter som i dagarna kommit ut på Arkiv förlag är skriven av tolv forskare som ingår i Forskarnätverket Aktörer Samhälle Transporter (FAST), ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Den 8 januari presenterades boken i en session på Transportforum i Linköping, och vecka 21 januari har FAST ett officiellt boksläpp på VTI.
Bokens humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på transporter utgör ett viktigt bidrag till transportforskningen som kompletterar och breddar kunskapsunderlagen för transportplanering. Läs mer på förlagets hemsida!

Ut i verkligheten

I nyhetsbladet Gröna Fakta från Movium/SLU presenterar landskapsarkitektstudenterna Maria Barrdahl och Fanny Wahlqvist ett pågående examensarbete som syftar till metodutveckling i planprocesser. Idén är att anordna sektorsövergripande workshops med vandringar i de fysiska miljöer som planerna gäller. Tanken är att natur- och kulturlandskapet ska förankras ”i kropp och sinne” genom att man rör sig i landskapet och att en dialog ”på plats” kan bidra till större förståelse för att det finns flera perspektiv. Med andra ord kan det bidra till att klyftan mellan de kommunala sektorerna minskar.

Det är intressant – och antagligen behövligt – att det tas fram fördjupade idéer och metoder för den här typen av dialog. Jag kommer att tänka på ett citat från en trafikplanerare apropå planerna för resecentrum i Norrköping runt 2000:

Det var fantastiskt mycket fina idéer arkitekterna kom med. Helt underbara idéer i vissa lägen. Men det gick inte att köra buss i det. Det var jättesnyggt och prydligt, men funktionaliteten fanns inte med. Och då upplevde jag många gånger att då kände sig arkitekten nästan personligt förorättad för att vi var burdusa och sa att det här är jättesnyggt men glöm det här för det går inte att använda. Så att istället för att snappa upp så mycket utav det estetiskt tilltalande som möjligt och göra det funktionellt, så sa vi istället nej, nej, nej.

Antagligen hade man, vilket denne planerare också insåg, kunnat förbättra planeringsprocesserna betydligt just genom att ta sig tid att föra en dialog på plats. Men det krävs antagligen en väl formulerad metod för att det ska gå att genomföra, och dessutom att den är väl förankrad i organisationen.

i&m temanummer om stadsutveckling

Tidskriften Invandrare&minoriteter nummer 5 2008 har temat stadsutveckling ur ett socialt perspektiv. Mats Brusman bidrar med artikeln Hållbar stad för alla? där relationen mellan idéer om den socialt hållbara staden och den attraktiva innerstaden diskuteras utifrån exemplet Norrköping.

Den urbana naturen i nya skepnader

I en intressant artikel i SvD Kultur skriver arkitekten Aron Aspenström om övergivna ytor i den postindustriella staden. Han berättar om en nedlagd industrijärnväg i New York – The High Line – som lämnat efter sig ett två kilometer långt och tjugo meter brett utrymme uppbyggt sex meter ovanför Manhattans gatunivå. Idag är det ett typiskt mellanrum, ett outnyttjat område som håller på att övertas av vild växtlighet. Planerna är nu att tämja den vilda grönskan och göra The High Line till ett slags avlångt parkområde tvärs genom Manhattan. Det nyskapande är att den befintliga grönskan och de gamla järnvägsspåren ska behållas och inlemmas i en ny designad miljö.

Konceptet kan diskuteras utifrån idén om att det finns fyra olika typer av urbana naturmiljöer, där den första är den där vanliga ”örörda” naturen – ogräs, skogsdungar och vad det kan vara. Den andra är det traditionella kulturlandskapet, alltså skogs- och jordbruk, och det trdje är de designade naturområdena, alltså parkerna, trädgårdarna och alléerna.
Vad den fjärde typen av urban natur egentligen är förblir lite oklart i Aspenströms artikel. Antingen kan man tolka det som all den ”natur”, det vill säga växtlighet och djurliv, som bryter in och tar över städernas övergivna platser – till exempel när träd växer rakt genom det inrasade taket på en gammal fabriksbyggnad. I så fall tycker åtminstone jag att gränsen mellan första och fjärde typen av natur blir väldigt flytande. Eller så kan man se det så at  den fjärde typens natur uppstår när dessa förvildningar uppmärksammas och planeras in i ett nytt sammanhang utan. Jag har just beställt boken han hämtat begreppen ur – kanske kan det bringa lite klarhet.

Helt klart är att det som nu görs i New York tillför en ny designdimension. Och visst ser det spännande ut på de montagebilder som finns på Friends of The High Lines hemsida. Men frågetecknen hopar sig också. Hur mycket kan man smälta in den ”vilda” växtligheten i designade miljöer och fortfarande tala om den fjärde typens grönska? Hur ska man undvika att de där täta buskagen befolkas av uteliggare, missbrukare och potentiella våldtäktsmän?

Frånsett detta är det givetvis välkommet med nya idéer kring hur man kan hantera de tomrum som finns i dagens städer. Parkeringsytor är en fölegad idé som få önskar sig idag – av flera skäl. Att ”förtäta” har varit ett slagord ganska länge nu och det innebär oftast att man bygger hus på de övergivna ytorna – gärna kombinationer av bostäder och kommersiella ytor för att skapa ett ”attraktivt stadsliv”. Idéerna kring ”fjärde typens urbana natur” presenterar ett annat förhållningssätt och andra möjligheter.

Är ”fjärde typens natur” kanske något att reflektera över i den fysiska planeringen i regionens kommuner? Till exempel i den ständiga metamorfosen av Norrköpings industrilandskap?

 

”Fjärde typens natur”? (Garvaregatan, Norrköping)

En mötesplats för samtal om små och lite större städer

Välkommen till Mötesplats Staden – ett försök att skapa en samlingspunkt för tankar, idéer och aktiviteter som pågår kring staden som fenomen och som livsmiljö. Tanken att skapa ett forum där olika intressen och perspektiv kring fysisk planering, stadsutveckling och urbanitet kan mötas. Att skapa en dialog mellan kommuner, forskare, intresseorganisationer, stadsbor, fastighetsägare och alla andra som på något sätt intresserar sig för den byggda stadsmiljön och dess olika dimensioner, det är en delikat uppgift som sysselsatt många genom decennierna och det finns inga patentlösningar för hur man ska gå till väga.

Utgångspunkten för Mötesplats Staden är en uppfattning om att det behövs en satsning på att fördjupa och samordna ett pågående samtal om staden som livsmiljö. Bakom Mötesplats Staden finns Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), en centrumbildning vid Linköpings universitet som är ett samarbete mellan universitetet och fjorton medlemskommuner i östra Götaland. CKS övergripande uppgift är att främja forskning som är relevant för kommunernas verksamheter.

Under senare år har den fysiska planeringen fått en allt mer strategisk men samtidigt problematisk roll i kommunerna. Dels aktualiseras den av ett ökat fokus på platsmarknadsföring och dels har den starka kopplingar till det hållbarhetsbegrepp som sedan 1990-talet varit riktmärke för de flesta kommuners utvecklingsarbete. Begrepp som hållbar stad, nyurbanism, cultural planning och urban sprawl snurrar runt i politik, debatt och forskning. Begreppen fylls med olika betydelser i olika sammanhang och försvårar ibland dialogen mer än de underlättar. Olika idéer om det goda samhället materialiseras och möts i de fysiska stadsmiljöerna och ofta hamnar olika visioner och hållbarhetsaspekter på kollisionskurs. Behovet av samordning och en vidare kunskapsbas ökar i kommunernas planeringsarbete kring bebyggelse och transportinfrastruktur vilket också innebär att allt fler aktörer behöver delta i diskussionen.
CKS har som mål att skapa en arena för en fördjupad diskussion kring fysisk planering och kommunikationer och att därigenom främja kunskapstillväxt i kommunerna kring dessa frågor. Mötesplats Staden är samlingsnamnet för aktiviteter som CKS kommer att initiera på detta tema. Under 2009 startar dels den här bloggen på wordpress och dels kommer ett antal seminarier att äga rum i samarbete med andra organisationer i regionen.

På stadsrum.wordpress.com kommer nyheter, diskussionsinlägg och evenemangstips att publiceras. En förhoppning är att du som hittat hit deltar i samtalet genom att skriva kommentarer till inläggen. Se detta forum som ett experiment, ett försök att skapa en dialog kring föreställningar om staden, övergripande idéer om fysisk planering och stadsutveckling. Tanken är inte att gå in på detaljfrågor – annat än som exempel att reflektera över – och tekniska lösningar, men samtidigt är forumets utgångspunkt att det ska vara högt till tak, där möjligheten till reflexion och fördjupad kunskap står i fokus!

Välkomna till Mötesplats Staden!