Dags för avslut

Hej! Mötesplats Staden har gjort sitt. Den här sajten skapades 2009 som en del i CKS arbete med att skapa en regional dialog kring stadsbyggnadsfrågor. Linköpings universitet, som CKS tillhör, hade då inte hunnit finna sig till rätta med webben som kommunikationsmedium. Jag skapade denna sida helt på tvärs mot rådande policys, men ingen klagade och sidan blev en användbar kanal för kommunikation och information, inte minst om de seminarier som genomfördes på området.

Men tiderna förändras, så ock CKS och Linköpings universitet, och den här webbplatsen har blivit överflödig. Sådant som rör CKS verksamhet hittar man numera bland annat på CKS hemsida och nyhetsblogg.

Mina mer personliga reflexioner på temat kanaliserar jag fortsättningsvis på bloggen Hemma i Stan. Det kommer mest att handla om Norrköping men också förhoppningsvis en del om städer mer generellt. Hemma i Stan blir en fortsättning på bloggkategorin Staden på min tidigare personliga blogg.

Vi hörs!

Annonser

CKS seminarieserie våren 2013

Bild

Som en del i uppdraget att skapa arenor för utbyte mellan forskning och kommuner har CKS under flera år arrangerat olika typer av seminarier. De seminarier som har berört området samhällsbyggnad har presenterats i detta forum. CKS verksamhet förändras och nu bedrivs en mer sammanhållen seminarieserie som omfattar och sammanför samtliga CKS verksamhetsområden. Seminarieprogrammet finns nu att ta del av på CKS hemsida. Särskilt kan påpekas att den 20 mars hålls ett seminarium i Motala Folkets Hus där Dalia Mukhtar Landgren talar utifrån sin avhandling Planering för framsteg och gemenskap.

Mer info kommer på CKS hemsida!

Stadsbyggnadsdialog

Delegationen för hållbara städer initierade våren 2011 ett nätverk kring frågor om medborgardialoger i stadsutvecklingsprocesser. Ett incitament var behovet av att samla och systematisera kunskap om medborgardialoger, och fokus riktades framför allt mot erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring tidig och kontinuerlig medborgardialog.  Nätverket, som varit en del av Delegationens arbete med den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling, har utgjorts av tjänstemän inom stadsbyggnadssektorn från Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Örebro kommun, Malmö kommun, Stockholms stad och Göteborgs stad. Dessutom har forskare från universitet och högskolor i de medverkande kommunerna knutits till nätverket och presenterat olika forskningsperspektiv vid nätverkets sex träffar.

I oktober hölls ett avslutande möte med nätverket i Stockholm. Syftet var att knyta ihop säcken inför Delegationens avveckling vid årsskiftet och att skapa förutsättningar för ett fortsatt nätverkande kring dialogfrågan. En slutsats som drogs av året med nätverket är att detta är en fråga med stort fortsatt behov av kunskapsutveckling i möten mellan praktik och forskning. Framför allt behöver medborgardialoger lyftas som pågående innovationsprocesser i stadsutveckling, snarare än att ses som enskilda aktiviteter i stadsplaneringen. Detta kräver nya former och verktyg som också inkluderar fler målgrupper och i större utsträckning problematiserar syftena med medborgardialoger i relation till politik och demokratiska strukturer.

Delegationens för Hållbara Städer arbete avslutades vid årsskiftet 2012/2013 men dialogen fortsätter i andra fora. Stadsbyggnadsdialogens arbete har dokumenterats av bland andra Föreningen för Samhällsplanering som nu presenterar detta på Planeringsbloggen.

 

Jan Jörnmark

Tisdag 6 mars besöker Jan Jörnmark Norrköping och Arbetets museum för att prata om sin bok Avgrunden.

Arrangör är den studentdriva föreläsningsföreningen Spotlight. Läs mer här!

Går det att omvandla ett bostadsområde?

Vad händer när man försöker förändra ett bostadsområde genom satsningar på renovering och förbättringar av den fysiska miljön? Går det att lyfta ett utsatt bostadsområde och omvandla det till ett mer ”lyckat” område?

Åsa Bråmå, kulturgeograf och tidigare medarbetare vid CKS, presenterade vid CKS torsdagsseminarium den 9 februari sin rapport om utvecklingen av bostadsområdet Ringdansen i stadsdelen Navestad i Norrköping.

 

Området som byggdes i början av 1970-talet fick ganska snabbt en stämpel som ”problemområde”, med en socioekonomisk profil med låga inkomster, hög arbetslöshet och högt bidragsberoende. Runt år 2000 pågick en mycket omfattande renovering av området med syfte att förändra områdets karaktär.

Åsa Bråmå har undersökt hur området förändrats demografiskt, från 1994 till 2008. Hon har dels undersökt förändringarna i befolkningens socioekonomiska sammansättning, dels hur områdets position förändrats relativt andra bostadsområden i Norrköping. Därutöver har orsaker till förändringarna analyserats.

Sammanfattningsvis konstaterar Åsa Bråmå att åtgärderna inneburit ett visst lyft för området men att det är osäkert om detta är varaktigt. Området finns alltjämt bland de områden som har de sämsta förutsättningarna och pendlar nu mellan att ”lyfta” och ”falla tillbaka”. Glappet mellan områdena i botten och kommungenomsnittet är fortfarande stort och har för vissa parametrar rent av ökat. Dessutom visar studien att förbättringen av Ringdansen skett på bekostnad av hyresområden i grannstadsdelen Hageby.

Efter Åsa Bråmås presentation vidtog en diskussion som bland annat kom att handla om vad det rumsliga, och åtgärder som syftar till fysiska förbättringar, egentligen betyder. Å ena sidan visar studien att fysiska förändringar i sig inte är en lösning på socioekonomiska problem. Det krävs andra åtgärder för att komma till rätta med problemen och områden som en gång stämplats som problematiska har svårt att tvätta bort stämpeln trots miljöförbättringar.

Å andra sidan går det att hävda att fysiska åtgärder är viktiga, inte minst på grund av att koncentration av utsatthet bidrar till att förvärra problembilden. Den fysiska omvandlingen av ett drabbat område kan i bästa fall bidra till att bättre sprida ut problemen jämnare i staden som helhet, vilket är i linje med idéer om hållbar stadsutveckling som betonar vikten av en ”blandad” stad. Som några av de politiker som deltog vid seminariet påpekade står det högt på den politiska agendan att finna lösningar för att förbättra livssituationen för människor som bor i utsatta områden. Att förbättra den fysiska miljön, genom anpassning av lägenheter, förbättrade samlingsplatser och attraktivare utomhusmiljöer är ett sätt att arbeta med detta, men Åsa Bråmås studie pekar på vikten av att se denna typ av åtgärder i ett större sammanhang.


(1970)

Förändringar av ett bostadsområde ger effekter på andra delar av staden, och en viktig lärdom av studien är att det inte går att betrakta ett utpekat problemområdet och dess förändringar som ett separat system. Staden är ett komplext system där bostadsområden kan ses som segment förbundna med flöden av människor och information. Såväl människors flyttningsmönster som information och rykten om områdenas sammansättning och karaktär påverkar hela stadens socioekonomiska mönster.

Åsa Bråmås rapport Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden? Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping (CKS Rapport 2011:5) kan beställas från CKS!

Hållbar stadsutveckling i fokus

Årets första torsdagsseminarier på CKS fokuserar på hållbar stadsutveckling och vad det kan innebära.

Den 12 januari gästades seminariet av Carl Johan Engström, professor vid Urbana och Regionala Studier, KTH, som på uppdrag av Delegationen för Hållbara Städer undersökt vilka hinder som finns för att uppnå en hållbar stadsutveckling.

Vid CKS torsdagsseminarium pekade han på hur tröga strukturer och olika aktörers intressen och strategier, t ex fastighetsföretagens specialisering, försvårar samverkan kring att förverkliga nya typer av stadsbebyggelse som är mer anpassade till hållbarhetskraven.

Engström menar att det saknas kunskap om vad en stad egenstaden är och att det därmed också saknas övergripande visioner kring stadens utveckling och roller. ”Vi har en landsbygdspolitik men ingen stadspolitik”, säger Engström.

Staden kan ses som en produkt av tillgänglighet och ekonomisk effektivitet genom arbetsdelning. Staden blir härigenom en organism som påverkas av såväl det offentligas som marknadens beslut, och planeringen av staden måste anpassas efter hur stadskulturen utvecklas och förändras. Kunskapssamhället pekar på staden som arbetsplats, det mångkulturella samhället medför förändringar kring småföretagandet, ungdomars livsmönster och användning av staden medför en ny slags offentlighet, allt aktivare äldre förändrar konsumtionsmönstren och kulturlivets förändrade roll påverkar genusstrukturer då kvinnor kan utpekas som den stora gruppen kulturkonsumenter. Samtidigt saknas alltså den politiska diskussionen om vad allt detta innebär för hållbar stadsutveckling.

Engströms resonemang kring staden belyser ett dilemma: Å ena sidan krävs en långsiktighet i strategierna för stadsutveckling. För att rucka de tröga strukturerna i rätt – hållbar – riktning och skapa samverkan mellan stadsbyggandets olika aktörer krävs en stabil och trovärdig kurs. Å andra sidan kan denna strävan efter samsyn bidra till en avpolitisering av samhällsbyggnadsfrågorna. Försvårar behovet av stabilitet och trovärdighet i samverkansstrukturerna möjligheten att lyfta fram staden som politik och skapa en övergripande politisk diskussion om stadsomvandling på kommunal nivå?

Engströms anförande vid CKS torsdagsseminarium går att ta del av här!
(om än med dålig bild- och ljudkvalitet – webbpubliceringen av seminarierna är ännu på experimentstadiet…)

Den 9 februari är rubriken för torsdagsseminariet ”Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden?” – Åsa Bråmå, fil dr i kulturgeografi och tidigare medarbetare vid CKS presenterar resultat från forskning om effekterna av omvandlingen av miljonprogramsområdet Ringdansen i Norrköping för tio år sedan.. Har den omfattande renoveringen inneburit ett lyft för området? Och har det i så fall  skett på bekostnad av andra områden i staden?

Mer information och anmälan här!

Seminarium 12 januari: Hinder för hållbar stadsutveckling

Årets första torsdagsseminarium på CKS den 12 januari ställer frågan

Hur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling?

Carl-Johan Engström, gästprofessor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, har på uppdrag från Delegationen för hållbara städer lett en undersökning kring system och strukturer som kan utgöra hinder för hållbar stadsutveckling. På seminariet presenterar Carl-Johan en rad preliminära resultat som alla är högaktuella för de som arbetar med stadsplanering, stadsutveckling och hållbarhet på kommunal nivå.

Läs mer och anmäl dig här!