Om regionalt samarbete

Den 28 januari hölls ett seminarium i Linköping med titeln ”Regional Development and City Collaboration”. Seminariet hölls i Östsams regi och syftet var att utveckla idéerna och praktiken kring Fjärde Storstadsregionen. Inbjuden talare var Iain Docherty från University of Glasgow, tillika ledamot i Transport Scotlands styrelse.

Dr Docherty hade en hel del att komma med när det gäller att utveckla tänkandet kring syftet och arbetet med samarbetet mellan Norrköping och Linköping. Docherty slog fast att det är viktigt att klargöra syftet med samarbetet och att reda ut vilka områden som ska fokuseras. Syftet med regionalt samarbete är enligt Docherty enbart att skapa en gemensam ekonomi (”a single economy”). Det finns anledning, menade Docherty, att reflektera över att det inte är samarbete för samarbetets egen skull och han varnade för en övertro på samarbetet som självständig problemlösande kraft. Samarbetet får inte misstas för homogenisering, påpekade Docherty. Städernas olikheter och specialiteter måste tas till vara som en vital del i det ”urbana erbjudande” som samarbetet skapar.

Samtidigt är det viktigt med symboliska projekt som kan manifestera samarbetet såväl externt som internt. Docherty anförde Öresundsbron som en sådan viktig symbol och frågade vad vi har i fjärde storstadsregionen. ”High speed railway” kom svaret från spridda håll i publiken.

Att transporterna är a och o blev tydligt när en åhörare ville ha ett recept på framgång i tre punkter: ”Can you summarize the three single most important assets for making a single economy?” Dochertys svar: ”Transport, transport and transport. And a fourth: transport.”

Docherty menade att det inte investeras tillräckligt på transportsidan och orsaken är de ekonomiska kalkylerna. Lagen om avtagande avkastning, det vill säga svårigheten att få kortsiktig ekonomisk avkastning på investerade medel, tycks vara giltig då det gäller infrastrukturinvesteringar, sade Docherty, men med undantag för stora verkligt omkastande investeringar som höghastighetståg. Samtidigt påpekade han att vi inte ska tro att företagen kommer att etablera sig i Linköping enbart på grund av att det finns en snabb länk till Stockholm. Då placerar de sig i Stockholm direkt, menade Docherty, om det ändå är dit transporterna fungerar.

Dochertys budskap är tydligt: Gärna en snabbjärnväg, men fokusera mer på transporterna inom regionen!

En framgångsfaktor som Docherty pekade på och som kan vara värda att begrunda är att ”identification of common competitors can provide a kick start” – hur ser egentligen förutsättningarna för detta ut i Östergötland? Kan rentav närheten till Stockholmsregionen utgöra ett problem? Enligt Docherty är de två franska städer som bäst lyckats etablera ett regionalt samarbete de som ligger längst bort från Paris. Jämförbart är kanske Dochertys exempel Yorkshire & Humber, beläget ca 30 mil från London…

Lika viktigt som att identifiera vilka man konkurrerar med är enligt Docherty att inse att konkurrensen inte upphör i och med samarbetet och att man inte kan förvänta sig enighet på alla plan.

Avslutningsvis listade Iain Docherty samarbetets svårigheteter; att skapa en ”governance structure” som faktiskt fungerar och att skapa legitimitet genom att demonstrera vilka värden som samarbetet faktiskt genererar.

Dochertys föredrag gav en hel del infallsvinklar att reflektera kring i arbetet med fjärde storstadsregionen.
 

---

[Litt.: Iain Docherty, Stuart Gulliver och Philip Drake (2004) Exploring the Potential Benefits of City Collaboration, Regional Studies, Volume 38, Issue 4 June 2004, pages 445 – 456]

Hur man håller koll på Mötesplats Staden

Ett bra sätt att hålla koll på vad som sker på Mötesplats Staden är att använda sajtens så kallade rss-flöde.

Uppe till vänster finns en liten symbol  som gör det möjligt att få meddelande om när sidan uppdateras. Om man inte är bekant med rss så finns en bra vägledning här och här. Det man behöver är en rss-läsare, det vill säga ett litet program som går igenom de bloggar och nyhetssidor som man vill ha koll på. Det finns både rss-läsare som man laddar ner och installerar och sådana som finns som onlinetjänster på nätet. Google Reader är kanske den enklaste.

Effekterna av Ostlänken

Nu rör det åter på sig kring planeringen för Ostlänken. I och med Banverkets utredning aktualiseras kommunernas ställningstagande kring planeringen av resecentrum. I Norrköping ställdes saker och ting på sin spets i och med en braskande rubrik på NT:s förstasida i lördags: ”Pihlska skolan offras när Ostlänken byggs”. Nu är det ju inget nytt att kommunen vill bygga tunnel men plötsligt blir det mer påtagligt att detta innebär att vissa delar av stadsrummet måste offras. De idéskisser som presenterats sedan några år innebär en så total make-over av stadsrummet kring resecentrum att de är svåra att förhålla sig till. När nu planerna konkretiseras innebär det mer direkta utpekanden av förändringar och det blir nu intressant att följa diskussionen i Norrköping.

Fastighetsföretaget Magnentus som köpte fastigheten 2004 säger sig enligt Norrköpings Tidningar vara ovetande om planerna på att riva fastigheten.  Alstom som finns i lokalerna idag flyttade till Norrköping från Finspång så sent som 2006. Den renoverade och tillbyggda Pihlska skolan sågs då som ett perfekt läge ur kommunikationsynpunkt.

Närheten till tågstationen med flera dagliga avgångar till Västerås och Växjö, en flygplats inom bekvämt räckhåll och större vägar inpå knuten är också tunga argument som talar för Norrköping.
– Men den största fördelen är ändå att det bara är tio meter från Pihlska skolan till busshållplatsen till Finspång. Vi har försökt hitta en plats dit Finspångsborna ska få lätt att pendla till. [NT 2005-04-27]

[Pihlska skolan byggdes som flickskola 1902 och är uppkallad efter flickskoleläraren Aurore Pihl som drev skolan under många år och var en känd profil och debattör i Norrköping.]

Ny bok: Resande, planering, makt

Forskningsantologin Resande, planering, transporter som i dagarna kommit ut på Arkiv förlag är skriven av tolv forskare som ingår i Forskarnätverket Aktörer Samhälle Transporter (FAST), ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Den 8 januari presenterades boken i en session på Transportforum i Linköping, och vecka 21 januari har FAST ett officiellt boksläpp på VTI.
Bokens humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på transporter utgör ett viktigt bidrag till transportforskningen som kompletterar och breddar kunskapsunderlagen för transportplanering. Läs mer på förlagets hemsida!

Ut i verkligheten

I nyhetsbladet Gröna Fakta från Movium/SLU presenterar landskapsarkitektstudenterna Maria Barrdahl och Fanny Wahlqvist ett pågående examensarbete som syftar till metodutveckling i planprocesser. Idén är att anordna sektorsövergripande workshops med vandringar i de fysiska miljöer som planerna gäller. Tanken är att natur- och kulturlandskapet ska förankras ”i kropp och sinne” genom att man rör sig i landskapet och att en dialog ”på plats” kan bidra till större förståelse för att det finns flera perspektiv. Med andra ord kan det bidra till att klyftan mellan de kommunala sektorerna minskar.

Det är intressant – och antagligen behövligt – att det tas fram fördjupade idéer och metoder för den här typen av dialog. Jag kommer att tänka på ett citat från en trafikplanerare apropå planerna för resecentrum i Norrköping runt 2000:

Det var fantastiskt mycket fina idéer arkitekterna kom med. Helt underbara idéer i vissa lägen. Men det gick inte att köra buss i det. Det var jättesnyggt och prydligt, men funktionaliteten fanns inte med. Och då upplevde jag många gånger att då kände sig arkitekten nästan personligt förorättad för att vi var burdusa och sa att det här är jättesnyggt men glöm det här för det går inte att använda. Så att istället för att snappa upp så mycket utav det estetiskt tilltalande som möjligt och göra det funktionellt, så sa vi istället nej, nej, nej.

Antagligen hade man, vilket denne planerare också insåg, kunnat förbättra planeringsprocesserna betydligt just genom att ta sig tid att föra en dialog på plats. Men det krävs antagligen en väl formulerad metod för att det ska gå att genomföra, och dessutom att den är väl förankrad i organisationen.

i&m temanummer om stadsutveckling

Tidskriften Invandrare&minoriteter nummer 5 2008 har temat stadsutveckling ur ett socialt perspektiv. Mats Brusman bidrar med artikeln Hållbar stad för alla? där relationen mellan idéer om den socialt hållbara staden och den attraktiva innerstaden diskuteras utifrån exemplet Norrköping.

Den urbana naturen i nya skepnader

I en intressant artikel i SvD Kultur skriver arkitekten Aron Aspenström om övergivna ytor i den postindustriella staden. Han berättar om en nedlagd industrijärnväg i New York – The High Line – som lämnat efter sig ett två kilometer långt och tjugo meter brett utrymme uppbyggt sex meter ovanför Manhattans gatunivå. Idag är det ett typiskt mellanrum, ett outnyttjat område som håller på att övertas av vild växtlighet. Planerna är nu att tämja den vilda grönskan och göra The High Line till ett slags avlångt parkområde tvärs genom Manhattan. Det nyskapande är att den befintliga grönskan och de gamla järnvägsspåren ska behållas och inlemmas i en ny designad miljö.

Konceptet kan diskuteras utifrån idén om att det finns fyra olika typer av urbana naturmiljöer, där den första är den där vanliga ”örörda” naturen – ogräs, skogsdungar och vad det kan vara. Den andra är det traditionella kulturlandskapet, alltså skogs- och jordbruk, och det trdje är de designade naturområdena, alltså parkerna, trädgårdarna och alléerna.
Vad den fjärde typen av urban natur egentligen är förblir lite oklart i Aspenströms artikel. Antingen kan man tolka det som all den ”natur”, det vill säga växtlighet och djurliv, som bryter in och tar över städernas övergivna platser – till exempel när träd växer rakt genom det inrasade taket på en gammal fabriksbyggnad. I så fall tycker åtminstone jag att gränsen mellan första och fjärde typen av natur blir väldigt flytande. Eller så kan man se det så at  den fjärde typens natur uppstår när dessa förvildningar uppmärksammas och planeras in i ett nytt sammanhang utan. Jag har just beställt boken han hämtat begreppen ur – kanske kan det bringa lite klarhet.

Helt klart är att det som nu görs i New York tillför en ny designdimension. Och visst ser det spännande ut på de montagebilder som finns på Friends of The High Lines hemsida. Men frågetecknen hopar sig också. Hur mycket kan man smälta in den ”vilda” växtligheten i designade miljöer och fortfarande tala om den fjärde typens grönska? Hur ska man undvika att de där täta buskagen befolkas av uteliggare, missbrukare och potentiella våldtäktsmän?

Frånsett detta är det givetvis välkommet med nya idéer kring hur man kan hantera de tomrum som finns i dagens städer. Parkeringsytor är en fölegad idé som få önskar sig idag – av flera skäl. Att ”förtäta” har varit ett slagord ganska länge nu och det innebär oftast att man bygger hus på de övergivna ytorna – gärna kombinationer av bostäder och kommersiella ytor för att skapa ett ”attraktivt stadsliv”. Idéerna kring ”fjärde typens urbana natur” presenterar ett annat förhållningssätt och andra möjligheter.

Är ”fjärde typens natur” kanske något att reflektera över i den fysiska planeringen i regionens kommuner? Till exempel i den ständiga metamorfosen av Norrköpings industrilandskap?

 

”Fjärde typens natur”? (Garvaregatan, Norrköping)

En mötesplats för samtal om små och lite större städer

Välkommen till Mötesplats Staden – ett försök att skapa en samlingspunkt för tankar, idéer och aktiviteter som pågår kring staden som fenomen och som livsmiljö. Tanken att skapa ett forum där olika intressen och perspektiv kring fysisk planering, stadsutveckling och urbanitet kan mötas. Att skapa en dialog mellan kommuner, forskare, intresseorganisationer, stadsbor, fastighetsägare och alla andra som på något sätt intresserar sig för den byggda stadsmiljön och dess olika dimensioner, det är en delikat uppgift som sysselsatt många genom decennierna och det finns inga patentlösningar för hur man ska gå till väga.

Utgångspunkten för Mötesplats Staden är en uppfattning om att det behövs en satsning på att fördjupa och samordna ett pågående samtal om staden som livsmiljö. Bakom Mötesplats Staden finns Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), en centrumbildning vid Linköpings universitet som är ett samarbete mellan universitetet och fjorton medlemskommuner i östra Götaland. CKS övergripande uppgift är att främja forskning som är relevant för kommunernas verksamheter.

Under senare år har den fysiska planeringen fått en allt mer strategisk men samtidigt problematisk roll i kommunerna. Dels aktualiseras den av ett ökat fokus på platsmarknadsföring och dels har den starka kopplingar till det hållbarhetsbegrepp som sedan 1990-talet varit riktmärke för de flesta kommuners utvecklingsarbete. Begrepp som hållbar stad, nyurbanism, cultural planning och urban sprawl snurrar runt i politik, debatt och forskning. Begreppen fylls med olika betydelser i olika sammanhang och försvårar ibland dialogen mer än de underlättar. Olika idéer om det goda samhället materialiseras och möts i de fysiska stadsmiljöerna och ofta hamnar olika visioner och hållbarhetsaspekter på kollisionskurs. Behovet av samordning och en vidare kunskapsbas ökar i kommunernas planeringsarbete kring bebyggelse och transportinfrastruktur vilket också innebär att allt fler aktörer behöver delta i diskussionen.
CKS har som mål att skapa en arena för en fördjupad diskussion kring fysisk planering och kommunikationer och att därigenom främja kunskapstillväxt i kommunerna kring dessa frågor. Mötesplats Staden är samlingsnamnet för aktiviteter som CKS kommer att initiera på detta tema. Under 2009 startar dels den här bloggen på wordpress och dels kommer ett antal seminarier att äga rum i samarbete med andra organisationer i regionen.

På stadsrum.wordpress.com kommer nyheter, diskussionsinlägg och evenemangstips att publiceras. En förhoppning är att du som hittat hit deltar i samtalet genom att skriva kommentarer till inläggen. Se detta forum som ett experiment, ett försök att skapa en dialog kring föreställningar om staden, övergripande idéer om fysisk planering och stadsutveckling. Tanken är inte att gå in på detaljfrågor – annat än som exempel att reflektera över – och tekniska lösningar, men samtidigt är forumets utgångspunkt att det ska vara högt till tak, där möjligheten till reflexion och fördjupad kunskap står i fokus!

Välkomna till Mötesplats Staden!